FRAMTIDSDRÖMMAR, CITAT & EN JÄKLA MASSA STRESS!
Hallo allihopa! 
Hoppas ni mår bra som vanligt. 
Jag tänker slänga mig in i dagens ämne på en gång! 
Jag lyssnade på Josefin & Vanjas senaste podavsnitt - #46 "Så här tar du makten över ditt liv". 
Jag ÄLSKADE det här avsnittet. Jag blev så jäkla taggad på, allt? Jo men på riktigt. Ni måste lyssna!
För att ni snabbt ska kunna sätta er in i ämnet så handlar det mycket om att man ska inse att livet händer NU, det är ingen repetition, och man får bara ETT jäkla liv. Tycker man inte om sin vardag - ändra på den då! Det här låter som klyschor som vi alla har hört tusen gånger tidigare, men klyschor eller ej, det är faktiskt bara sanningen. Det kan kännas hårt. Jag tycker det känns hårt. Jag tar åt mig, verkligen. Josefin & Vanja träffade verkligen en öm punkt där. För jag menar, jag lever absolut inte min dröm just nu, även om jag har vissa saker i mitt liv just nu som gör mig otroligt lycklig. Men det som också är intressant är att Josefin & Vanja dessutom snackar om att man kanske inte riktigt vet vad man har för drömmar, hur man vill spendera sin vardag, man kanske måste gå in i sig själv och leta, för det är ju faktiskt så att det inte faller sig helt naturligt för alla. 
Jag vet hur min dröm ser ut, jag har en vision, en klar bild om hur allt ser ut när jag har uppnåt min dröm. Jag KAN verkligen se det framför mig (vilket är otroligt viktigt), och det är jag ju såklart väldigt tacksam för. Jag vet ju att många inte alls kan se sina drömmar framför sig eftersom det är en sådan otrolig omöjlighet att nå dit (tror dom). Men vad gäller mina drömmar så är det ju just det som är problemet, det där med drömmar. Jag drömmer ju väldigt mycket. Det känns som att många tror att jag är en "doer", men är inte det en bluff då? Jag vet inte. Jag tar mig an saker och påbörjar gärna tre olika projekt samtidigt, men jag är riktigt dålig på att fullfölja mina påbörjade projekt och hålla kvar gnistan så att säga. Jag älskar ju att testa mig fram! Tröttnar jag på något, så provar jag på en ny sak, och så fortsätter det så. Det tycker jag dock är en positiv egenskap, att jag faktiskt vågar prova olika saker, och inte bryr mig så värst mycket om det brister, för då har jag ju vågat prova i alla fall.
Ja ja, lite mer amerikansk kunde man nog ändå varit. Jag känner mig ändå tyvärr ganska jantelagstvättad och mesig ibland. 
Man skulle öva på att bli lite mer modig. 
 
Efter att jag hade lyssnat på det här podavsnittet gick jag in på Instagram och scrollade lite snabbt. Jag följer en sån där sida med massa quotes ni vet? Vet ni vilket citat som kom upp i mitt flöde? 
"We waste out whole life preparing for the future; not realizing that the only way to be happy is to embrace each moment". 
 
Så, helt plötsligt känner jag mig inte alls taggad längre! Nu känner jag mig bara SUPERDUPEROTROLIGTJÄKLASTRESSAD! Helt ärligt. Hjärtklappning. Jag tror inte ens att jag behöver förklara närmre, jag vet att vissa av er förstår i alla fall. Dagarna bara rinner ur mina händer, som finkornig sand mellan mina fingrar. Poff, borta, försvinner! 
Men i alla fall, summan av kardemumman, in och lyssna på Josefin & Vanja!
 
Puss!
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress

Veckans like